Enis

11/8-2/9 2005 Gråt och skratt i leendets land

79 inlägg i detta ämne

Tis 23/8-05

En dagstur till Chiang Mai

Redan innan vi åkte till thailand så hade jag planerna på att ta med mor och far till Chiang Mai samt att jag skulle då passa på att besöka Herr Chang (en SS och TT-medlem). Under tiden i hembyn så lade vi fram att vi tänkte ta en tur norröver, då visade det sig att ingen hade besökt Chiang Mai samt att min hustrus amerikanska kusin numera också var bosatt där.

Upp i ottan då vi hade bestämt avfärd till 07.00. Inräkning och 18 personer trycktes in i minibussen (Så att besöka Herr Chang, var bara att lägga ner redan innan vi kommit iväg). På vägen så stannade vi till vid Lampang Elephant conservation centre, sex timmar senare så var vi framme och stämde där träff med min hustrus kusin och hennes nya thailändska man. Under lunchen fick jag förklaringen till att hon låtit sommarstugan förfalla, den skulle flyttas till Chiang Mai och måste se gammal ut för att få flyttas (Även thailand har byråkarti gällande byggande)

Vi besökte sedan både Kungens palats (en bevikelse, bara en massa blommor) samt Doi Suthep. På vägen hem så körde naturligvis Chauffören vilse inne i Chiang Mai, det började bli mörk och han hittade helt enkelt inte ut ur stan och alla vi stannade och frågade pekade åt olika håll. Det började bli lite svettigt då vi skulle vidare till Koh Samui nästa dag. Det löste sig dock till slut och vi var åter i byn kl 01.00 helt sluta och ledbrutna. Släkten var iallafall toppen nöjda då de fått sin som de uttryckde sig första semesterdag på 10 år.

53.jpg

Glada elefanter och mahouter i Lampang.

54.jpg

1, 2, 3, ...15 st + jag och farsan som fotar samt chauffören dvs tot. 18 stycken var vi i minibussen.

55.jpg

Vårat möte med Chang i Chiang Mai, tyvärr bara versionen på burk och inte "the real one".

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ons 24/8-05

Dagen för avfärd mot Koh Samui men först cermonidags. Mormor och Morfar hade varit upp tidigt och snickrat på atteraljer och den "lärde mannen" var åter på besök och höll i det hela.

Avskedet i byn och på flygplatsen (dit de flesta följde med som vanligt) var mycket känslosamt denna gång då mycket starka band hade knutits och var och en av oss bar väl fortfarande på starka intryck och funderligar kring livet i största allmänhet.

Nåväl, nu väntade ju sol och bad under en veckas tid vad kan då gå fel? När vi checkar in så visar det sig att vi hamnat på olika plan ifrån Bangkok och några av oss skall behöva sitta i fyra timmar och vänta igen  :C "The misstake has been done in sweden" - inte mycket att göra och det tjänar ju ingenting på att skälla ut personalen på Sukhothai Airport. Precis innan planet skall lyfta så kommer de springande med nya biljetter, de tyckte så synd om oss och hade lyckas boka om oss alla på samma flyg.  :kla

Således bara ett pittstop i Bangkok, på Samui så mötte frugans systerdotter upp och följde med oss till Paradise Beach Resort, Maenam Beach. Incheckning, ett dopp i poolen, en utsökt middag (sittandes på stolar vid ett bord  ;) ) på den italienska restaurangen ROMA för att sedan stupa i säng.

56.jpg

Förklaring någon?

57.jpg

Mormor ställer i ordning det sista, är det en pyramid?

58.jpg

Hejdå Sukhothai för denna gång.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tor 25/8-05

Är rädd att resan i ord och bilder blir lite tråkigare nu när vi har anlänt till civilsationen och "svensson" delen av denna tripp.

Började dagen med en groteskt stor frukost the american style, the european style and thaistyle. Bekantade oss med anläggningens faciliteter badade i polerna och havet samt avnöjt mycket god mat.

Så att säga ägnade oss åt devisen "bara vara"

59.jpg

Den gamle, unge och havet.

60.jpg

En av polerna.

61.jpg

Bordet vid baren.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fre 26/8-05

Ännu en dag att bara slappa, bada och vräka i sig god mat

62.jpg

En del av anläggningen.

63.jpg

En stroll på stranden.

64.jpg

Solnedgång på Samui.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lör 27/8-05

Mycket utvilade efter ett par dagars transporterandes endast mellan polen och restaurangen så kände vi att det var dags att vidga vyerna.

Vi brände då av de mest barnvänliga aktiviteterna på Ön, Croccodile show, Monkey show, Hin-Ta/Hin-Yai och Big Budda.

65.jpg

En helt underbar fiskrestaurang, på Lamai beach om jag inte missminner mig.

66.jpg

Kiss of death.

67.jpg

Enlight me.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sön 28/8-05

Händer som ni ser inte så mycket när man är på en ö och syftet är att koppla av och att barnen skall få bada. Denna dag besöktes Lotus och frågar man barnen om vad som var det häftigaste på hela resan får man nog som svar "Lekhörnan på den stora affären"

68.jpg

Det bästa på hela resan.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tis 30/8-05

Hela dagen ägnades åt ett besök till Ang Thong national marine park. Då jag endast tål vattnet man häller i Wiskeyn så skippade vi "Speedboats" och tog en stor yacht istället. Kändes dock kanska fånigt då vi endast var 15 passagerare på en båt som tar 150 st personer. Snorkling, Kajaking, bad mm en härlig utflykt som starkt kan rekomenderas. Ett litet smolk i bägaren var tyvärr allt skräp som spolats upp på de fina stränderna.

70.jpg

Vacker vy.

71.jpg

Emerald-lake.

72.jpg

Vår lilla båt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ons 31/8-05

Frugan och jag hyrde en moped och hälsade på systerdottern med pojkvänn för att sedan fortsätta till Chaweng (Huuu, vilken stinkande håla luktade koak och avgaser) och kolla in de lokala grönsaks, frukt och fiskmarknaderna innan vår stundande hemresa.

73.jpg

3000 bath i månaden för detta place.

74.jpg

Bild från entren, till vänster vardagsrum sedan sovrum och kök/tvätt och vips så är man på baksidan.

75.jpg

På väg mot grönsakerna.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tor 1/9-05

Alla försökte njuta av de sista minutrarna på Samui. Frugan och systedotter åkte i skytteltrafik för att fylla upp våra resväskor med frukt, grönskaker och fisk att ta med hem. Vår flight till var inställd på grund av "low seasson" så vi fick en propellerkärra till Bangkok, sedan några timmars väntan innan vi lyfte mot Svedala  :(

76.jpg

Ett sista dopp i polen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fre 2/9-05

Åter på fast mark, en tågresa hem till Gävle. På eftermiddagen gick telefonen varm och huset fylldes med frugans bekanda som lät sig väl smaka av alla de godsaker som vi tagit med oss.

De grå vardagen närmade sig med stormsteg

77.jpg

Vips så var det vi tagit med oss slut.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag beklagar verkligen sorgen, Wanlop var en god vän till mig, vi lekte alltid när vi var små, fiskade i gavleån, minns när vi var ute med söderskolan på hajk vid måsberget, han hade med sig en liten trådrulle och en knappnål och i en minstsagt utdömd liten bäck satte han på en mask på den här böjda knappnålen och fråga mig inte hur lyckades fiska upp en liten gäddsnipa, wanlop var en mycket bra grabb, den bästa vännen jag haft genom tiderna, men det är väl också så man säger, ungdommens vänner är det bästa, dem man lite växer upp med.. jag fick nån slags underligg connection med honom, han var en relativt "busig" grabb mot alla andra men mig var han vänlig mot på ett annat sätt, kanske för att jag under skolåren var väldigt stor och mobbad av det flesta vad vet jag..

Jag vill bara en engång beklaga sorgen, saknar verkligen honom. minns när han hade varit i thailand och visade en massa, minns nått om några smällare.. tror till och med vi såg en film..

vet inte riktigt vad som hände på polishuset men kan bara spekulera, minns att jag och wanlop skulle åka hiss en gång och han vågade inte så jag fick gå flera trappor med honom och han som var ruskigt vältränad höll ju på med thaiboxning och sånt tjatade på mig att skynda på, (minns det så väl eftersom det var ruskigt plågsamt för mig som var fet att se honom springa framför mig o småflina)., eller han sa nått om motion, minns inte riktigt, jag kan bara spekulera som sagt i vad som hände, han kände sig nog fruktansvärt instängd. hade nog fruktansvärd cellskräck, Polisen borde förstått bättre, vet inte om man kan skylla något på något och har ju inte heller träffat wanlop på flera år, bara hört en massa saker som jag inte alls kan tro om den där lilla roliga grabben som inte kunde säga mitt namn riktigt, de blev alltid jimmö. vila i frid wanlop

11/8-2/9 2005 Gråt och skratt i leendets land

Prolog

På förmiddagen den 28/7 2004 ringer det i telefonen på jobbet. Det är polisen i andra sidan luren som ej vill tala om sitt ärende utan omber mig att genast komma till stationen. Tankarna börjar ju genast flyga i huvudet, vad har hänt, hur är det med min dotter, fru och hennes andra barn eller vad är det fråga om? Innan jag slänger på luren och kastar mig ned för trapporna så får jag åtminstonde polisen att säga att min fru redan är på plats.

Synen över min totalt förkrossade hustru när jag anländer gör mig verkligen varse att något hemskt har inträffat. Hennes äldsta son har tagit livet av sig trots att han var under Svenska myndigheters försorg. Min första tanke: Nu vet jag var han är i alla fall, sedan att jag måste få kontakt med mina föräldrar.

Dessa stunder i livet i från det att polisen ringde till ett par timmar senare när allt börjar på något sätt klarna igen önskar jag inte ens min värsta fiende (om jag nu har någon) att behöva uppleva.

Den ögonblickliga skammen och skulden över min första tanke när jag fick reda på vad som hänt sitter på något konstig sätt fortfarande kvar och gnager lite på min axel.

WALLEMEDHDNDER28small.jpg

Vila i frid "min" son

/Enis

   

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Epilog

Åren går ,smärtan minskar, livet går vidare och man orkar ta tag i små saker som legat till sig.

Wanlops kläder fick först hänga i en garderob i dryga året, sedan åkte de ner i en stor resväska där de låg minst lika länge. När vi skulle fara till thailand nu i oktober så sa jag åt frugan: Vi tar med oss väskan, förhoppningsvis så kommer kläderna någon tillgodo.

Sagt och gjort, väskan släpades med på årets resa (Kanske kommer ett bildreportage i från den längre fram.)

PICT4384Medium.jpg

Den enes död den andres bröd.

Det var med stor glädje vi kunde konstatera att kläderna försvann i ett nafs till våra närmaste släktingar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Epilog

Vid ett besök på tempelområdet så kunde vi konstatera att återuppbyggnaden av templet fortskridit och att draken vid ingången var klar.

PICT4979Large.jpg

Till minne av Wanlop Jansuriya

/Enis

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Saknar ord enis . Kan inte ens föreställa mig hur det är det som ni har gått igenom . Tack för att du delar med dig och mina tankar går till dig och din familj .

Andreas

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Igår då kom det en lite tår när Williams mamma ringde och sa att han bakat en tårta till sin Pappa

Så det vara bara att åka och hämta dem och säga grattis på 25-års dagen.

f9f461bd.jpg

/Enis

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag är mållös,

har helt missat detta eftersom det skrevs före min tid.

Detta är nog absolut det finaste jag läst på detta forum.

Tack för att du delar med dig, det är verkligen starkt gjort.

Har själv mist två systrar och en mor under väldigt tragiska omständighet.

:gry

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tackar ellen-Ka

Idag så har det precis gått fem år sedan den där hemska dagen. Varje gång det är ett datum som man förknippar med grabben så kommer det väl en tår....men i vardagen så funkar det och man försöker se positivt på livet.

De frågor man har kommer man ju aldrig att få svar på så det är ju ingen idé att gå och grubbla på dem.

309_web.jpg

barnaskara_web.jpg

On_Walle_Dellen.jpg

On_Walle_brviken.jpg

walle3.jpg

Enis

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan inte annat än att beklaga eran förlust och sorg!

Tack Enis för att du öppnade dörren och lät oss ta del av en sådan personlig upplevelse och del av ditt liv.

Mvh Mia

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Enis,

Var inte medlem här när detta skrevs så därför en liten kommentar långt efter.

Beklagar verkligen eran förlust det måste ha varit fruktansvärt.

Tycker du är jätteduktigt på att skriva och berätta! Fortsätt med det!

Hälsningar

Camilla

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Registrera ett nytt konto i våran gemenskap. Det är lätt!


Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.


Logga in nu